I dag fick kulturministern ta emot presstödskommitténs förslag. Regeringen gör bäst i att köra den i papperstuggen. När Lena Adelsohn Liljeroth ändå är igång bör hon låta idéerna från de som kritiserat utredningen gå samma väg. Deras idéer om att statligt premiera god journalistik, ge digitala knuffar och införa utvecklingsstöd är på flera sätt än orimligare än det selektiva presstödet.

Det som vare sig utredningen eller dess kritiker förmår diskutera är hur staten i grunden ska förhålla sig till att selektivt utdela stöd när det gäller information, nyheter och opinionsbildning. Om detta har jag skrivit i dagens Expressen artikeln finns också att läsa här.

För att eliminerar risken för godtycke, minska statens möjligheter att med administrativa åtgärder begränsa yttrandefriheten och minska administrationen krävs att man hittar generella åtgärder som ger massmedieverksamhet goda villkor. Med massmedieverksamhet avser jag inte bara etablerade medier utan alla som bedriver nyhetsförmedling, information och opinionsbildning. Det ska inte spela någon roll om det handlar om böcker, dagstidningar, tidskrifter tryckta på papper eller digitalt publicerade. Kanske kan arbetsgivaravgiften sänkas för massmedieverksamhet och kanske är införandet av en modifierad form av det gamla trycksaksportot värt att pröva.

Det gäller också att förenkla regelsystemet. Maud Olofsson och nu Annie Lööf lovat att förenkla för bl.a. mindre företag. Kanske är det dags att komma till skott och också särskilt se över de regler som gäller för massmedieverksamhet.