Det är lätt att tumma på principerna när de i konkreta situationer skyddar politiska motståndare, busar eller företrädare för ideologier som inget hellre vill än att avskaffa fri- och rättigheterna.

En av reglerna som bär upp yttrandefriheten är att den som skapar en bild, en text eller annat uttryck för sina åsikter och värderingar bestämmer om och när de ska offentligöras.

Nu debatteras det rimliga Högsta Domstolens utslag i tvisten mellan SvT och den före detta ledande sverigedemokraten Kenth Ekeroth

Min artikel Expressen 2020-03-20

Utgivarna i Expressen>

Utredningen En ny terroristbrottslag (SOU 2020:49) behöver en påtaglig modifiering.

De flesta av de handlingar som utförs i ett terrorsyfte är och har länge varit kriminaliserade. Nu vill regeringen samla bestämmelserna i terroristbrottslagen, finansieringslagen och rekryteringslagen i en lag. Utöver ett antal konkreta gärningar som anges i förslaget till lag ska handlingar som anses ”främja, stärka eller understödja” en terrororganisation straffbeläggas.

Humanitära och journalistiska handlingar för att anskaffa information och sprida den och som objektivt sett skulle kunna anses främja terrorism kriminaliseras. Regeringens utredare vill skapa ett fönster för att sådana handlingar ska ses som ringa brott och inte leda till straff. Det kan handla om att ha skrivit ett reportage eller sänt livsmedel till medlemmar i sådana organisationer

Men även ringa brott är ett brott.

Det som är bekymmersamt och behöver korrigeras innan lagen antas är att det införs ett försvarslighetsrekvisit där det uttryckligen av lagen framgår att vissa gärningar inte är kriminaliserade eftersom de varit försvarliga t.ex. av opinionsbildningskäl.

För Publicistklubben har jag skrivit ett remissyttrande över utredningen.

När politiker, ministrar och publicister risat klart Sverigedemokraterna stänger de av tankeverksamheten. De ser inte det verkliga problemet med de tumskruvar som politikerna försett public service-företagen och till del även TV 4 med. Så länge de som poängterar betydelsen av mediernas oberoende vägrar att släppa på trycket saknar de trovärdighet. Artikel på Expressen, kultur

Mitt svara till Åsa Wikforss är nu publicerat på Expressen.se. Kan även läsas här.

När ÖB vägrade att låta generalmajor Anders Brännström tillträda en chefstjänst åberopade ÖB bland annat två uttalanden i medierna som skäl. Det är illa. Men det är inte bara illa utan också illavarslande att ChefsJO i ett beslut väljer att inte rikta kritik mot ÖB för att Brännströms yttranden angavs som delskäl för beslutet. Få se om ÖB och JO har mod att korrigera sina ställningstaganden.

Artikel i SvD, Brännpunkt

Göteborgs Tingsrätt friar Ann-Sofie Hermansson för förtal. Enligt den välmotiverade domen har det varit försvarligt att kalla två kvinnor för extremister i en blogg.

Intervju i DN samt här.

Åsa Wikforss har svarat i Expressen. Svaret reser fler frågor om hennes inställning. Återkommer.

Akademiledamoten Åsa Wikforss bok Alternativa fakta är i det stora hela lysande. Men hennes premisser för när något ska anses värt att diskutera och med vem är bekymmersam och uttrycker en auktoritär debattsyn. Läs artikel i Expressen även här:

Det är sällan ett policydokument som kommunerna antar för mediekontakter blir helt rätt. Alltid är det något fel. Men det är sällan det dyker upp dokument där allt blir fel.

Det är visserligen ännu bara ett utkast. Men det sätt som reglerna för användande av sociala medier i Ronneby kommun är utformad blir allt just allt fel. Lokala medier har redovisat innehållet:

Åklagaren i målet mot Sveriges förra ambassadör i Kina, Anna Lindstedt, vill kalla SVT:s utrikeschef som vittne. se artikel i DN

SVT har begärt att åklagaren omprövar sitt beslut. Om det inte sker, vilket verkar troligt, bör SVT begära att domstolen fattar beslut om att utrikeschefen inte ska kallas alternativt att domstolen ser till att åklagaren under rättegången inte ställer frågor som kan riskera att röja några arbetsmaterial eller anteckningar. Bestämmelserna finns i tryckfrihetsförordningen. Det finns undantagsfall där en journalist måste vittna och kan befrias från sin tystnadsplikt men de förutsättningarna föreligger inte nu.

För ytterligare om journalister som vittnen se min bok Att publicera eller artikeln pressfrihet och vittnesplikt/ i Dagens Juridik.

DN debatt har jag listat några av de urholkningar av yttrandefrihetsgrundlagarna som skett de senaste åren. Bland annat utifrån fallet Gui Minhai och Kinas lika oblyga som aggressiva angrepp på Sveriges statsskick resonerar jag hur de ändringar som gjorts kan få regeringar att vika ned sig för påtryckningar. Förändringarna kan också komma att användas av inrikespolitiska skäl.

I veckan överlämnades en festskrift till Hans-Gunnar Axberger. Han har bland annat varit JO, Allmänhetens Pressombudsman men framför allt är han Sveriges kunnigaste när det gäller tryckfrihetsfrågor. Jag har bidragit med ett avsnitt i boken. Det behandlar bland annat det nya maktinstrument som Justitiekanslern fick 1 januari 2019.

Tingsrätten i Stockholm dömde Cissi Wallin för grovt förtal av Fredrik Virtanen. Domen kan och bör diskuteras när det gäller tolkningen av vad som ska anses försvarligt att säga.

Jag har invändningar mot tingsrättens resonemang främst vad gäller bedömningen av Virtanens roll i offentligheten. Att något anses ”försvarligt” innebär inte att yttrandet inte kan bedömas som förtal. Men det är en annan fråga än frågan om försvarlighet. Står sig tingsrättens bedömning vad gäller försvarligheten begränsas det krets av personer vars handel och vandel måste kunna diskuteras offentligt när det gäller viktiga samhällsfrågor. Se vidare Expressen den 10 december. Kan läsas även här.

 

Frågan om ekonomiskt förtal, förtal av juridiska personer, dyker upp med jämna mellanrum. Har svarat på ett inlägg från Näringslivets medieinstitutet på Dagens Juridik, texten finns också att läsa här.

”Sagt ord och kastad sten kan inte tas tillbaka”

AV-utredningen har lämnat förslag till en modern radio- och tv-lag. Förslaget från utredaren gör det möjligt att införa ett stärkt och vidgat medieetiskt system. Det sker genom att utredningen föreslår att det i de blivande sändningstillstånden inte ska införas regler som gör det möjligt för den statliga tillsynsmyndigheten, Granskningsnämnden, att pröva om företagen bryter mot skyddet för privatlivet. Det ska istället prövas inom ramen för Allmänhetens Medieombudsman (MO).

I Publicistklubben argumenterar i sitt remissvar över utredningen att ändringar bör göras i Radio- och tv-lagen.

Samtidigt som Granskningsnämnden avlövas delar av sitt uppdrag bör det utökas på andra områden enligt utredningens förslag.

Utredningen vill att Granskningsnämndens tillsyn ska omfatta beställ-tv som bland annat dagspressens och kanske främst kvällstidningarna bedriver. Det innebär att den statliga tillsynen vidgas och att Granskningsnämnden kan pröva om de periodiska skrifternas beställ-tv lever upp till demokratibestämmelsen. En bestämmelsen som hittills inte gällt periodiska skrifter och deras verksamheter. Det är ett orostecken som Publicistklubben kritiserar i sitt yttrande.

« Older entries