Covid-19 spridning inom äldrevården har fått ett stort antal kommunalpolitiker och kommunala chefer att anmoda anställda att hålla medial-distans, att inte prata med medierna. Dessa föreskrifter, ibland lite försåtligt inlindade ibland burdust rättframt, strider mot meddelarfriheten. Tillsammans med felaktiga tolkningar av bestämmelserna om patientsekretess och riskanalys begränsar de rätten till insyn. Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp arrangerade en zoom konferens, finns att se via länk nedan.
You are currently browsing the archive for the meddelarfrihet category.
Smittspridningen av coronaviruset på landets äldreboende har tagit åtskilliga liv. I vissa fall har boendet förvandlats till rena smitthärden för boende och personal.
När medier försökt skaffa uppgifter om spridningens omfattning har kommuner vägrat lämna ut uppgifterna. I Sörmland har kommunledningarna koordinerat sin agerande.
Jag har gjort en genomgång av några av de invändningar som reportrarna mötts av, Göteborgs-Posten.
Det finns även exempel på hur kommunledningarna i mycket tydliga ordalag gett ut riktlinjer som begränsar de anställdas yttrandefrihet.
I Västerås skriver kommundirektören ”alla förfrågningar från media till såväl ledningsfunktioner som till enskilda medarbetare hänvisas till mig för bedömning om/hur vi ska svara. Viktigt att inte enskilda medarbetare svarar media direkt”. I Gällivare fick personal inom vård- och omsorg det korthuggna beskedet ”medarbetare bör inte svara på någon fråga alls från media”.
Det är sällan ett policydokument som kommunerna antar för mediekontakter blir helt rätt. Alltid är det något fel. Men det är sällan det dyker upp dokument där allt blir fel.
Det är visserligen ännu bara ett utkast. Men det sätt som reglerna för användande av sociala medier i Ronneby kommun är utformad blir allt just allt fel. Lokala medier har redovisat innehållet:
På DN debatt har jag listat några av de urholkningar av yttrandefrihetsgrundlagarna som skett de senaste åren. Bland annat utifrån fallet Gui Minhai och Kinas lika oblyga som aggressiva angrepp på Sveriges statsskick resonerar jag hur de ändringar som gjorts kan få regeringar att vika ned sig för påtryckningar. Förändringarna kan också komma att användas av inrikespolitiska skäl.
Visst finns positiva undantag som t.ex. meddelarfrihet för vissa privatanställda, men sammantaget har den sittande regeringen försvagat yttrandefriheten
Mer kommer.
Har skrivit två artiklar för Medievärlden:
En tjänsteman ställde frågor till en journalist på Svensk Jakt om hur han kommit över en rapport om skyddsjakt på björn.
Att frågan om uppgiftslämnare ställs spontant och i stunden är inte bra. Det är olämpligt och klandervärt. Men om det upprepas i härdigt går det över gränsen och riskerar att vara straffbart.
Artiklarna Svensk jakt efterforskning och Svensk Jakt
På uppdrag av regeringen har en utredare lämnat ett förslag till Hemlig dataavläsning (SOU 2018:18). Regeringens beställningsverk utlöser rysningar av obehag
Inte minst efter att jag, förre justitieministern Thomas Bodström och många fler trodde att det socialdemokratiska ”Bodströmsamhället” var färdigbyggt. Jag har skrivit en snabbanalys för Medievärlden. Analysen som även tar up frågan om hemlig rumsavlyssning publiceras i tidningens premiumtjänst.
Officerstidningen ägnar sitt senaste nummer åt yttrandefriheten inom försvarsmakten
Temasidorna innehåller beskrivningar av konkreta fall där frispråkiga officerare manats att ställa in i åsiktsleden. Officerstidningen april 2018.
Tags: Försvarsmakten
”Rektor är kommunikationsansvarig – alltså hänvisa du journalister till rektor och uttalar dig inte i någon fråga.”
Så skriver en rektor till personalen vid en skola i Malmö. E-brevet till personalen inleds med att ”följande gäller” och personalen rekommenderas att den som trots allt talar med journalister och känner för det bör uttrycka att ”du har fullt förtroende för det arbete som utförs…”
Det är Sydsvenskan som avslöjat detta oförblommade maktspråk. Rektorn har ångrat formuleringarna.
Artikeln och e-brevet från rektorn finns i bifogade bifogade fil.
Föreningen Utgivarna kritiserar förslaget att införa nya brott i tryckfrihetsförordningen och därmed yttrandefrihetsgrundlagen. Bestämmelsen som benämns utrikesspionage skulle tillsammans med att meddelarfriheten bryts starkt försvåra granskningen av internationella insatser. SVD utlandsspionage 20180206
Publicistklubben är starkt kritisk till att två nya brott ska införas i tryckfrihetsförordningen samt att meddelarfriheten ska brytas när det gäller uppgifter som berör internationella insatser där Sverige deltar. Förslagen skulle hota en journalistisk granskning av internationella insatser. Utredningen har inte ett enda konkret verkligt exempel på hur uppgifter som publicerats skulle träffats av de nya brotten. Läs vårt remissyttrande över SOU 2017:70
Julian Assange lider bakom gardinerna på Ecuadors ambassad i London. Fyra år av förlorad frihet, rädsla, konspiratorisk tankar och brist på dagsljus har satt sina spår. Bilden av honom i Uppdrag Granskning visar en stukad person om än inte knäckt. Det finns en utväg ur detta hans eget Güantanamo. Kom till Sverige. Ta strid mot anklagelserna om våldtäkt och för yttrandefriheten.
Tags: Assange, rättsligt bistånd
I nästa vecka presenterar Mediegrundlagskommittén sitt betänkande (2016:58).
Det innehåller bland annat en delegationsregel som innebär att riksdagen utan att behöva ändra i grundlagen kan vidga utrymmet för att bistå andra länder med t.ex. förhör även när det gäller fall som trillar in under TF/YGL.
Debattartikel i dag på Dagens Juridik även här.
Tags: rättsligt bistånd
Artikel på Expressens kultursida om Mediegrundlagskommittén. Utredningen tar ett steg framåt och ersätter ”svenska medborgare” med ”var och en” när det gäller vilka som ska omfattas av tryckfriheten.
Vackert så.
Sverigedemokraterna som protesterat kan dock vara lugna. I sak innebär förslaget inte någon förändring jämfört med idag. Genom att enkelt majoritetsbeslut kan riksdagen begränsa tryck- och yttrandefriheten för icke svenska medborgare här i Sverige. Används denna möjlighet skulle även svenska medborgares rättigheter i praktiken upplösas t.ex. vad gäller meddelarfriheten och begränsas när det gäller tillgången till allmänna handlingar. Artikeln kan även läsas här.
Studenterna vid Journalistprogrammet på JMK genomförde ett omfattande test av den praktiska tillämpningen av offentlighetsprincipen.
Resultatet sammanfattas i rapporten Öppenhetstest 2016 och i den presentation som visades när undersökningen presenterades vid en allmän föreläsning på JMK den 25 maj.
Journalistförbundet och Publicistklubben har sponsrat undersökningen.
Tags: JMK, öppenhetstest