mars 2013

You are currently browsing the monthly archive for mars 2013.

När samhällsdebatten domineras av en diskussion om vem som ringt vem när och sagt vad finns anledning till nedstämdhet. Visst kan det vara kittlande och lite pikant att läsa att X intrigerat med Y för att avsätta Z. Men så mycket mer än underhållning blir det sällan. Lägg energin på att läsa statliga utredningar, direktiv och departementsskrivelser i stället. Dessvärre är det snart bara tidningen Riksdag & Departement som gör det.

Diskussionen om Margot Silberstein och Tommy Möllers bok ”En marsch mot avgrunden” är ett exempel på en i det stora hela meningslös kremlologisk journalistik. Den efterföljande dispyten mellan författarna och Per Nuder har blottlagt ömma tår och frågan om ansvar och publicistisk etik. Kring ansvarsfrågan har jag skrivit i dagens Expressen. Läs artikeln här eller här.

Tags: ,

Meddelarfriheten och det skydd som finns för den är en central del, en grundbult, i våra yttrandefrihetsgrundlagar. I bl.a. Borås Tidning har jag skrivit om några svarta dagar för meddelarfriheten. Läs här eller här.

Tags: ,

Till sist tog de sitt förnuft till fånga och greppade saxen. Skaparna av den utmärkta filmen Call girl har ingått en överenskommelse med familjen Palme. De klipper bort sängkammarscenen med filmens statsminister och får i utbyte en försäkran att familjen Palme inte kommer att resa några krav mot filmmakarna.

Det är uppenbart att den offentliga diskussion fått filmmakarna att överge sitt benhårda motstånd att klippa.

Klippet är bara att applådera medan överenskommelsen är att beklaga. Har skrivit i dagens Expressen. Artikeln finns att läsa här eller här.

Tags:

Händelser kan få oss att tappa andan inte bara bildligt utan även bokstavligen. Det är inte ofta det händer och lika sällan brukar jag av samma anledning tappa skrivförmågan. Men när det gällde ett utredningsförslag om att införa två nya brott, utlandspionage och grovt utlandspionage, var jag tvungen att både ta sats och andas ut djupt för att få meningarna på plats. Det är det mest illa underbyggda och mest långtgående förslaget när det gäller yttrandefriheten på länge. Förslaget skulle försvåra eller t.o.m. omöjliggöra en nödvändig rapportering om militära insatser där Sverige medverkar.

De ord jag kippat fram finns att läsa i dagens Expressen här och här.

Utredningen resonerar inte kring några konkreta händelser eller incidenter. Därför ska frågorna jag ställer i min artikel uttalas med viss retorisk accent.

Reaktioner på debattinlägget:

Expressen nyhetsartikel 2013-03-10

Blogginlägg av Thomas Mattsson, Expressen

Reportern Fredrik Laurin intervjuad i Expressen

Artikel i Arbetaren

Ledare, Nerikes Allehanda 2013-03-12

Medievärlden, notis

Tags:

I dag valde Utgivarna att offentliggöra den skiss jag tagit fram hur ett framtida – stärkt och utvidgat – medieetiskt system skulle kunna se ut. Det är ett detaljrikt förslag av den enkla anledning att det är i detaljerna djävulen bor. Lika bra att stifta bekantskap med honom med en gång i stället för att i allmänna ordalag beskriva något som alla kan skriva under på. Nog med högtidliga proklamationer.

Nu väntar en remissrunda som jag hoppas ska bli bred. Medieetiken är något som är en angelägenhet för alla. Inte minst bland politikerna. Det märkte jag i onsdags när jag berättade om pressetiken och utredningen inför riksdagens konstitutionsutskott. Det är uppenbart att det jag skriver i utredningen om hur lagen och etiken är kommuniserande kärl är påtagligt levande bland ledamöterna.

Utredningen kan du hämta här.

Tags: ,

Diskussionen om det slappa och diffusa begreppet ”näthatet” har fått en del att tro att motsättningen mellan att värna den personliga intregriteten och yttrandefriheten är ett nytt fenomen. Så är det inte. Avvägningen har skett kontinuerligt i stort sett sedan tryckfrihetsförordningen infördes 1766. Avvägningen mellan mellan intressena är inte lätt. Frågan inställer sig hur långt kan man gå för att skydda det ena utan att skada det andra? Mellan dessa höstackar står lagstiftaren.

Advokatens senaste nummer (2013:02) har fokus på frågan. Dels i form av intervjuer med en rad tunga jurister och advokater som i huvudsak menar att integritetsintresset fått stå tillbaka. Intervjuerna finns att läsa här och här. I Advokaten finns också en sammanställning, om än inte helt fullständig, över de lagar som finns för att skydda integriteten och de instanser som kan pröva enskildas klagomål. Sammanställningen som undertecknad gjort finns att läsa här och här. Den visar bl.a. att de lagar som finns inte utnyttjas i särskilt stor utsträckning. Om det beror på att är trubbiga eller om problemet är rättsväsendets oförmåga att utnyttja dem borde bli föremål för en översyn. Den bör göras innan lagstiftaren i den allmänna upprördheten över näthatet rusar iväg stiftar nya lagar. Sammanställningen visar också grova och oförsvarliga integritetsintrång som regel inte förekommer inom verksamheter som omfattas av våra yttrandefrihetsgrundlagar. Det tyder på att en ev. lagstiftning, om den nu överhuvudtaget ska införas vilket jag tvivlar på, i varje fall ska begränsas till verksamheter som inte faller in under det extra starka grundlagsskyddet.

I Advokaten redogörs också Datainspektionens sammanställning över integritetsåret 2012. Rapporten sätter fingret på hur myndigheter hanterar enskildas rätt till integritet. Deras agerande glöms bort allt som oftast och när anhängare av nya lagar åberopar Europakonventionens artikel 8 om integritetsskydd så glömmer de bort att den främst är till för att värna medborgarnas integritet gentemot samhället och inte gentemot medierna. Sammanfattningen av Datainspektionens rapport kan läsas här och i sin helhet här.

 

Tags:

Alla journalister vet betydelsen av att värna sina källor. Men källskyddet måste också praktiseras och marginalerna för att skydda källan vara rejält tilltagna. Men ibland blir det fel. På senare år har Norra Skåne uppmärksammats. Då fälldes utgivaren för brott mot tystnadsplikten för att medvetet ha publicerat uppgifter som innebar att en källa röjdes. Frågan är om det även kommer att bli fällande dom mot de tre medarbetare vid GP som JK åtalat. I GP:s fall handlar det inte om ett medvetet röjande men det spelar igen roll eftersom brottet inte kräver uppsåt. Har skrivit om fallet i en artikel för Dagens Juridik som kan läsas här eller här.

Av utrymmes skäl togs ett exempel på hur strikt ansvaret är bort ur artikeln. Det återges därför här:

Många gånger är följderna av en publicering svåra eller kanske t.o.m. omöjliga att förutse. Det gäller i synnerhet för personer som sällan eller kanske aldrig tidigare medverkat i en publicering.

Ett exempel på det kan hämtas från en publicering i Göteborgs-Posten från 2001. Tidningen intervjuade fem tjejer i åldern 17 – 18 år om deras syn på dagen-efter-piller. De fem redogjorde för sina allmänna funderingar om abortpillret men berättade också om egna sexuella erfarenheter. Reportern hade noga övervägt publiceringen, talat med ansvariga och vid intervjun medverkade även en skolsköterska. De intervjuade sade sig ha fått förtroende för reportern och hade öppnat sig.

Trots alla försiktighetsteg fälldes publiceringen av Pressens opinionsnämnd. Enligt PON kan man inte begära att ”ungdomar ska kunna överblicka konsekvenserna av en publicering av intima detaljer ur deras eget liv”. Flickorna hade därför utsatts för en oacceptabel publicitetsskada enligt PON.