Att enskilda som utsätts för traumatiska händelser lätt tappar omdömet är sorgligt men oftast förklarligt. Följderna drabbar som regel främst dem själva.

Men samhället får inte tappa omdömet vad som än händer. För att undvika det finns lagar och förordningar. De utgör en slags handlingsplaner för hur t.ex. ett statsministermord ska hanteras. Avsteg från rutiner och regelverk ökar riskerna för att problemet förblir olöst samt att vi får en ny rättsskandal att ta hand om.

Första årets spaningar efter Olof Palmes mördare är ett exempel på det. Jag har skrivit en kolumn i Borås Tidning läs den här eller här

Den ekonomiska och ideella rätten hos den som skapar ett konstverk, skriver en roman, tar ett fotografi, skriver en nyhetsartikel eller krönika skyddas av upphovsrätten. Utan den skulle kultursverige stanna och på sikt tyna bort. Den är en nödvändighet för att den som skapar något också ska få njuta frukterna av sitt arbete. När det gäller uppfinningar skyddar patenten och den som byggt upp ett varumärke skyddas också mot snyltare.

Det blir naturligtvis extra bekymmersamt och minst sagt pinsamt när snyltaren företräder ett företag som själv är beroende av upphovsrätten för att få verksamheten att gå runt. Än mer anmärkningsvärt blir det när det är en person som förutsätts kunna regelverket och iklätt sig ansvaret som ansvarig utgivare för en ansedd regiontidning.

Under vinjetten ”Tankar från chefredaktören” skrev utgivaren för Nerikes Allehanda, Katarina Ekspong, en krönika där såväl tankarna som ordvalet till stora delar var någon annans. Ekspong har bett om ursäkt och skribenten Pelle Blohm lär få skadestånd.

Jag skrev själv under min tid som chefredaktör på bl.a. Riksdag & Departement saltade fakturor till företag som utan att göra rätt för sig använde tidningens texter. Det ska kännas när man begår brott. Någon process verkar det inte bli i Örebro eftersom Katarina Ekspong lär vilja göra rätt för sig. Gott så.

Nu har Ekspong i varje fall unikt stoff till nästa kolumn så nu gäller det bara att hitta de egna och rätta orden.

SR i Örebro har gjort en inslag om händelsen, läs och lyssna här.

Det må vara förståligt men det är varken försvarligt eller förståndigt att tumma på grundläggande principer när något traumatiskt sker. Det är när kaoset är som störst principerna behövs som bäst.

Den norska journalisten Åsne Seierstad skrev en artikel i DN i torsdags, här.

Om än inlindat på ett lite försåtligt sätt menar hon att Anders Behring Breiviks yttrandefrihet ska begränsas. Inte med tanke på att det han uttryckt skulle utgöra hets mot folkgrupp eller uppvigling utan för att det är Breivik som sätter sitt namn under pamfletterna. Om detta hade Studio 1 ett inslag i torsdags som ni kan avlyssna här. 

I Expressen den 23 augusti har jag en artikel om preskriptionstiderna för yttranden på nätet.

Yttrandefrihetskommittén föreslår att artiklar i s.k. arkivdatabaser ska ha en bestämd och kortare preskriptionstid än andra yttranden på nätet. Artikeln går att läsa här eller här.

Efter drygt tre år presenterar Yttrandefrihetskommittén i dag sitt slutbetänkande. Presskonferensen som börjar 11.00 direktsänds på regeringens webbplats .

Betänkandet innehåller inga stora dramatiska förändringar av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Men det finns förslag som enligt min uppfattning stärker yttrandefriheten ett av dem har jag skrivit om i dagens Expressen.

Slutbetänkandet, En översyn av tryck- och yttrandefriheten (SOU 2012:55) finns att läsa här.

Har skrivit en artikel i Medievärlden om ett förslag att stärka rätten att sprida skrifter. Förlaget är ett av de få inslagen i Yttrandefrihetskommitténs slutbetänkande som mer påtagligt stärker yttrandefriheten.

Inlägget finns att läsa här eller här

Medierna i SR uppmärksammade i dag lördag att Bonniers förlag dragit tillbaka den tryckta upplagan av Herman Lindqvists memoarbok. Även om det är tveksamt om det han skriver om Karl-Gustaf Hildebrand utgör förtal av avliden är det insinuant formulerat och falskt att inte berätta vad Hildebrand verkligen sade under Bollhusmötet.

Frågan om ansvarsfördelningen mellan författarens och hans eller hennes förläggare är intressant.

Förlagen brukar två sina händer och säga att ansvaret ligger helt på författaren. Det är bara delvis sant och så behöver det inte vara eller bli. Förlaget kan bli ansvarigt och vad gäller skadestånd ska det bäras solidariskt av författaren och förlaget, man tar helt enkelt pengarna där de finns.

Yttrandefrihetskommittén tog fram en modell (Ansvarsmodellen) som innebar ett ändrat ansvarsförhållande, författaren skulle bli ansvarig endast om det tydligt framgick av boken att det var det man var överens om. Kommittén gick inte vidare med modellen och i det förslag som presenteras på torsdag görs inga förändringar i ansvarskedjorna varesig när det gäller periodiska skrifter eller icke periodiska skrifter.

Här kan ni läs om och höra inslaget i Medierna.

Diskussionen om hur de politiska tjänstemännen på näringsdepartementet agerade när Aftonbladet begärde ut handlingar fortsätter.

Exakt vad som hänt och vem som gjort vad när återstår att utreda men det som kommit fram hittills har inte varit särskilt uppmuntrande för någon och i synnerhet inte för insynsintresset.

Intervju i Svd 20120817  och här.

Ett kraftfullt agerande för att få ordning på Tillväxtverket fick en snabb rekyl när politiska tjänstemän med växtvärk började dra i tåtarna på näringsdepartementet.

Ju mer jag tänker på det ju mindre ”smakligt” framstår det att icke politiskt tillsatta tjänstemän förväntas rapportera till den politiska ledningen när en allmän handling lämnats ut. Direkt olämpligt och sannolikt emot regleringen är det om de politiska pressekreterare hos ministrarna blir en del av handläggningen vid utlämnande av offentliga handlingar, t.ex. genom att de skaffar sig tid för att minimera skadorna. Sådant agerande är också oftast en ren björntjänst mot ministern.

Vad som exakt skedde på näringsdepartementet kommer säkerligen konstitutionsutskottet att kartlägga.

Men några slutsatser går att dra redan nu. Jag gör ett försök i Journalisten som kan läsas även här.

Kolumn om Yttrandefrihetskommitténs arbete i Borås Tidning.

Fritidschefen i Kumla gillade inte ett filmklipp på YouTube. Han kontaktade filmaren och fick honom att ta bort filmen.

Men det dröjde inte länge förrän någon annan lade ut filmen på nytt. Den ständigt vakne och alerte redaktören för Kumla Nytt, Lars Litzén, liksom Nerikes Allehanda har uppmärksammat ingreppet mot yttrandefriheten. Jag har skrivit en kommentar i Kumla Nytt läs här. Artikeln i NA finns här. Och filmen kan ses här.

Regeringen har antagit direktiv till en utredning om meddelarskydd för privat anställda som arbetar i företag som finansieras med skattemedel. Det är bra.

Men jag har svårt att förstå varför statligt anställda inte ska ges samma rätt. Jag har följt upp tidigare diskussion på SvD:s brännpunkt läs här.

I tidigare inlägg på Brännpunkt, SvD, har representanter för vårdföretagen hävdat att deras anställda genom avtal och överenskommelser har meddelarskydd. Det är dessvärre en light version som inte har samma styrka som ett grundlagsreglerat skydd. Det är inte möjligt att åtala och straffa chefer som struntar i avtal och regler.

De anställda inom privatverksamhet som finansiseras med skattemedel och anställda i statliga bolag förtjänar samma skydd som gäller för anställda inom kommunala och landstingskommunala företag.

Ledamöterna i den referensgrupp som ska knytas till utredningen bör kräva att utredningen får ett tilläggdirektiven redan innan den startat. Folkpartiet som argumenterat för ett meddelarskydd för anställda inom statliga bolag inom Yttrandefrihetskommittén bör ligga på övriga allianspartier.

Deltog på en debatt i Almedalen om barnpornografi.

Det var upplyftande och lite ensamt.

Ensamt därför att det var jag mot övriga i panelen, upplyftande därför att jag hörde flera åhörare efter debatten uttrycka att de tyckte att mina argument hade viss tyngd. Min poäng är att ju mer ett samhällsproblem upprör ju viktigare är det att behålla kylan när det ska åtgärdas.

Det gäller i synnerhet när grundläggande rättigheter påverkas.

Om debatten och min syn på den kan du läsa om här eller på Medievärldens webbplats här.

På Brännpunkt i dagens SvD berättar justitieminister Beatrice Ask (M) att regeringen ska tillsätta en utredning för att ge även anställda inom privat verksamheter som finansieras med offentliga medel meddelarskydd. Rimligen ska det väl även inkludera att offentlighetsprincipen utökas även till denna verksamhet.

Det var på tiden.

Återstår nu att läsa direktiven för att granska intentionerna. Det finns en antydan till begränsningar och reservationer i det justitieminister skriver.

Jag kommenterade utredningen som hastigast i Ekot i Sveriges radio lyssna här

I april i år skrev jag en artikel på just Brännpunkt i frågan läs här.

En artikel som konstitutionsutskottets ordförande Peter Eriksson (MP) följde upp läs här.

Det har blivit vanligare att etablerade medier helt överlåter eller kompletterar sin egen kontroll av s.k. omodererade kommentarsfält på sina webbplatser med extern hjälp. Det handlar alltså om de delar av webbplatserna där användarna kan skriva direkt utan att kommentaren granskas av någon på redaktionen för publiceringen.

Som jag ser det ligger det en fara i att den etiska diskussionen hamnar utanför redaktionen. Det juridiska ansvaret däremot, främst enligt lagen om elektroniska anslagstavlor, kan man inte avhända sig. Men det som riskerar att försvinna eller i vart fall tunnas ut är den egna kompetensen och vaksamheten vad gäller att bedöma vad som är brottsligt respektive oetiskt.

Men, säger vän av ordning, besluten vad gäller vilken nivå som inläggen ska ha samt vad som ska tas bort permanent ligger kvar på redaktionen. Visst är det så och visst sitter etiken djupt i väggarna på många redaktioner men frågan är vad som händer på sikt när externa företag tar hand om den praktiska kontrollen, för det är ur denna praktiska verklighet som erfarenheten växter fram och det skapas en känsla för vad som är etiskt försvarbart.

Feministiskt Perspektiv har funderat kring frågeställningarna och skrivit artiklar i frågan intervju i Feministiskt Perspektiv

« Older entries § Newer entries »