Värna meddelarna

Alla journalister vet betydelsen av att värna sina källor. Men källskyddet måste också praktiseras och marginalerna för att skydda källan vara rejält tilltagna. Men ibland blir det fel. På senare år har Norra Skåne uppmärksammats. Då fälldes utgivaren för brott mot tystnadsplikten för att medvetet ha publicerat uppgifter som innebar att en källa röjdes. Frågan är om det även kommer att bli fällande dom mot de tre medarbetare vid GP som JK åtalat. I GP:s fall handlar det inte om ett medvetet röjande men det spelar igen roll eftersom brottet inte kräver uppsåt. Har skrivit om fallet i en artikel för Dagens Juridik som kan läsas här eller här.

Av utrymmes skäl togs ett exempel på hur strikt ansvaret är bort ur artikeln. Det återges därför här:

Många gånger är följderna av en publicering svåra eller kanske t.o.m. omöjliga att förutse. Det gäller i synnerhet för personer som sällan eller kanske aldrig tidigare medverkat i en publicering.

Ett exempel på det kan hämtas från en publicering i Göteborgs-Posten från 2001. Tidningen intervjuade fem tjejer i åldern 17 – 18 år om deras syn på dagen-efter-piller. De fem redogjorde för sina allmänna funderingar om abortpillret men berättade också om egna sexuella erfarenheter. Reportern hade noga övervägt publiceringen, talat med ansvariga och vid intervjun medverkade även en skolsköterska. De intervjuade sade sig ha fått förtroende för reportern och hade öppnat sig.

Trots alla försiktighetsteg fälldes publiceringen av Pressens opinionsnämnd. Enligt PON kan man inte begära att ”ungdomar ska kunna överblicka konsekvenserna av en publicering av intima detaljer ur deras eget liv”. Flickorna hade därför utsatts för en oacceptabel publicitetsskada enligt PON.